Under natthimlens stjärnströdda slöja, dansar ljusen över vattnets spegelblanka öga. Lila och blått i horisontens rand, en stilla viskning från naturens hand.
Stenar i förgrunden, mörka och stilla, vaktar tyst, medan natten spiller sin trolska magi över sjöns rand, i samklang med stjärnornas glittrande band.
Fjärran lyser ljus från landets trygga famn, men här vid vattnet råder nattens hamn. En meteors strimma över himlen går, ett ögonblick, som i evigheten står.
Norrskenets sken så tyst och klart, ger nattens tystnad sin egen fart. En värld i ro, en stund att minnas, där nattens poesi för evigt skall finnas.